Bygga och renovera

Enligt bostadsrättslagen är det föreningen som ska hålla lägenheterna och fastigheten i gott skick. En del av ansvaret är dock överfört på bostadsrättshavarna, som på egen bekostnad ska hålla sin lägenhet i gott skick.

Underhållsansvaret för den egna lägenheten omfattar ytskikten på golv, väggar och tak; i badrum gäller ansvaret också det fuktisolerande tätskiktet. Därutöver kan stadgarna till exempel fördela ansvaret för dörrar, fönsterglas och fönsterbågar, men även mer detaljerat än så.

Att hålla lägenheten i gott skick innebär att den ska vara fullt brukbar ”för det avsedda ändamålet”, enligt lag. Det handlar också om att medlemmen ska stå för underhåll och de reparationer som behövs samt betala dessa kostnader.

Bostadsrättshavaren ska alltså åtgärda och betala för de skador som uppstår i lägenheten, vare sig skadorna uppkommit genom förslitning, skador som den boende har orsakat eller en skada som uppstått genom olyckshändelse.

För att dra saken till sin spets innebär det att även en skada som orsakats av en annan bostadsrättshavare eller föreningen ska åtgärdas och betalas av bostadsrättshavaren, enligt reglerna i bostadsrättslagen. Men har föreningen eller en annan medlem genom vårdslöshet orsakat skadan kan den drabbade medlemmen gå till domstol för att kräva skadestånd. Till en viss del kan den drabbade få ersättning via försäkringsbolag.

---

Men det finns vissa förändringar i lägenheten som kräver styrelsens tillstånd (om inte föreningens stadgar säger något annat). Dit hör

- Ingrepp i bärande konstruktion
- Ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
- Annan väsentlig förändring av lägenheten

Detta innebär att en bostadsrättshavare alltså inte kan ta upp en dörr i en bärande vägg utan att först fråga styrelsen. Bostadsrättshavaren får inte heller flytta kök eller badrum. Sådana ändringar förutsätter ju ändrade ledningsdragningar. Även en så begränsad förändring som borttagande av ett element med vattenburen värme kräver tillstånd då det innebär påverkan på ledning för värme.

Om förändringen medges av styrelsen och innebär att vissa föremål i lägenheten ska tas bort ska föreningen erbjudas att ta över föremålen, t.ex. element.

Medger styrelsen vissa förändringar är föreningen bunden av detta och kan sedan inte kräva återställande av lägenheten till tidigare skick.

En styrelse kan vägra att medge sådana förändringar om de är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Råder oklarhet om detta bör en styrelse kunna kräva att bostadsrättshavaren visar att ändringen kan utföras utan att föreningens hus skadas eller att olägenhet uppkommer.

Styrelsen bör inte ha rätt att säga nej till begärd ändring utan att ange sakliga skäl.

Om en bostadsrättshavare genomför en ändring i lägenheten utan tillstånd kan föreningen ålägga medlemmen att återställa lägenheten till tidigare skick endast om ändringarna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Ändring utanför lägenhet

I princip får en bostadsrättshavare inte företa någon ändring utanför sin lägenhet. De delar av huset som finns utanför lägenheten bestämmer föreningen över. Samma gäller i princip föreningens mark. Vill en bostadsrättshavare utföra någon åtgärd som påverkar huset eller marken krävs styrelsens tillstånd. En bostadsrättshavare får alltså till exempel inte ta upp ett nytt fönster i fasaden eller anlägga en uteplats på föreningens mark utan tillstånd. Även mindre åtgärder som montering av inglasning på balkong eller uppsättande av markis på fasad kräver tillstånd (se även faktablad om parabol).

Det kan dock vara så att i till exempel en radhusförening har inte bara lägenheter utan även mark upplåtits med bostadsrätt. I sådana fall har bostadsrättshavaren viss rätt att utföra åtgärder på marken. Medlemmen kan anlägga uteplats, sätta upp ett mindre staket och plantera växter. Men om de åtgärder han utför orsakar problem för föreningen eller andra medlemmar har föreningen rätt att begära att han vidtar rättelse. En förening bör även genom ordningsregler kunna påverka utformning och användning av den upplåtna marken.

                                                                                                                                                        Källa: Bostadsrätternas hemsida